Under många år har jag tänkt skriva något om den suicidala och brödramördande krigsföringen på de brittiska öarna. Jag är säker på att en del av deltagarna anser sig ha någon form av idé om när och hur konflikten påbörjades, men jag betvivlar att koncepten har någon form av legitimitet. Även namnen, såsom ”Lojalist”, Rojalist”, ”Katolik”, ”Protestant”, ”Brittisk”, ”Engelsk”, ”Republikan” och så vidare, är vettlösa och meningslösa tvetydigheter. Innevånarna av de otursamma öarna, som nu kallas brittiska, är företrädelsevis Kelter och Teutoner, som numer är ordentligt blandade. Jag borde säga de övervägande innevånarna ända till de senaste få decennierna. Efter att judeskapen uppnådde total makt tidigare detta nittonde århundrade har de omvandlat stora delar av öarna till tredjevärldsmardrömmar. Om det inte snart sker en revolution baserad på vit enighet, så kommer dessa keltiska och teutoniska tidigare innevånare av öarna att försvinna från jorden för evigt.
Vi får ta en titt på öarnas historia de senaste tvåtusen åren och mer. Jag låtsas inte vara en expert på individuella slag eller namnen på vare sig de rojalistiska eller vanliga under dessa årtionden. Men, den stora bilden är tydlig. Det finns ett gammalt koncept som tyranner använder som kallas ”söndra och härska”. Det finns också en politisk och religiös strategi som är besläktad och som används av tyranner. Oavsett anledning har den mänskliga djurarten en tendens att debattera och slåss över saker som presenterats utan att först ta reda på om sakerna har någon validitet. Världens styrande upptäckte för länge sedan att den bästa diversionen och kontrollanordningen är att framlägga två alternativ. Därigenom har massorna under åren deltagit i krigsföring utan slut över totalt artificiella frågor. I Amerika har dessa förfinats till en ofattbar grad i de två politiska partier som kallas demokrater och republikaner. Båda partierna har alltid varit kontrollerade av krafterna med pengar. Varje parti har alltid lett massorna till debattämnen som uppfunnits av tyrannerna och som gynnat dessa. Men, i sanning relevanta ämnen som raslig överlevnad tillåts inte vara en del av agendan.
Detta är inget nytt. Kristna mot djävulen, katoliker mot protestanter, fransmän mot tyskar, Skottland mot England, kommunist mot kapitalist och så vidare. Nåväl, det är sedan länge dags att öarnas vita folk vaknade upp och insåg detta folkmordsspel. För över tvåtusen år sedan invaderade Rom öarna. Ni borde hedra drottning Boudica som bekämpade dessa imperialister ända till döden.
Ni bör också veta vilka de affärsmän som bjöd in och bistod romarna var. Några årtionden senare fann Rom att det var fördelaktigt att ena de många kulturerna, raserna och religionerna i imperiet genom att påtvinga en universalistisk religion på världen. Det borde inte undgå er uppmärksamhet att ett folk från mellersta östern kallades ”Guds utvalda folk” i denna nya religion, speciellt eftersom man måste upptäcka vem som drar fördel när man letar efter källan till en regering eller religion. År 325 blev Caesar påve. Den nya religionen sade ge till Caesar vad som är Caesars och till Gud det som är Guds. Med Caesar som påve kunde han samla in bägge delarna. Att kontrollera folk genom religioner och hjärntvätt är betydligt lättare och effektivare än genom legioner, men ockupationen av öarna av romarna var ändock precis lika verklig.
Genom äventyret med den protestantiska revolutionen kom nya, men likvärdigt ondskefulla och giriga krafter med i spelet. De så kallade nobla och kungarna på öarna var inte längre villiga att dela med sig av sina byten från vanligt folk med en tyrann långt borta i Rom. Så, den engelska statskyrkan föddes och den sekulära grenen av denna nya tyranni, under namnet Brittanien, drog ut för att påtvinga sin suveränitet över Irland och Skottland, som vid den här tiden i stora delar hade accepterat romarnas variant av tyranni och hjärnförorening. Så nu dödade vita män vita män för två olika ockupationsmakter, varav ingen var ursprunglig, organisk eller till fördel för den inhemska populationen. Ni känner alla till de heroiska berättelserna om Robert the Bruce och andra som stod emot den brittiska tyrannen. Men det trista med berättelsen är att massorna av folket som dött och fortsätter dö i dessa artificiella dispyter kämpar för tyranner, oavsett vilken sida de väljer. Tyrannen sätter alltid upp två sidor och en antingen/eller situation. Att det finns några andra alternativ inser aldrig massorna.
Det är dags för öarnas vita folk att lära sig sin sanna historia, både den sekulära och religiösa, och slutade döda varandra över romersk eller brittisk tyranni. Era rötter finns bland druider och nordiska gudar, och i blod, och i land. Keltiska och teutoniska arier måste sluta spela med i tyrannernas destruktiva spel.
